nemisjuttionio

Detta är ett sånt här typiskt blogginlägg som inte tjänar något annat syfte än att jag får ventilera mina frustrationer.

FÖRSÄKRINGSKASSAN = Fk

Fk är en myndighet som jag just nu inte har så mycket till övers för (det mesta gäller även soc. försörjningsstödsenhet).
Har en lååång historik med fk och det jag anser vara en väldigt inkompetent personal.

I slutet av 2007 gick jag ur föräldraledighet och in i arbetslösheten. Dessutom hade jag måsta bli lite sjukskriven. Tre instanser blev då involverade. A-kassan och två avdelningar på fk. Dessa tre instanser lyssnade inte på vad jag sa och jag fick olika svar från alla. Snacka om att jag höll på att slå knut på mig själv för att fixa alla papper och intyg som de olika instanserna ville ha för att jag skulle få ersättning. Jag trodde jag skulle bli skogstokig. Tillslut lyckades jag få pengar från två instanser så det blev lika med det jag skulle ha ut varje månad. Men men...

Våren 2008 får jag brev från dessa instanser och får veta att det blivit fel i beräkningarna och reglerna är missförstådda. Absolut inte mitt fel, men jag måste betala tillbaka en del av pengarna jag fått. LÄTT FÖR DOM ATT SÄGA !
De flesta som haft pengar i form av sjukpenning eller aktivitetsstöd eller liknande vet att man blir ju inte direkt rik. Som trebarnsmamma har jag definitivt inte några överdådiga summor kvar efter räkningar och matinköp. Om man har tur så kan man unna sig nått nytt klädesplagg, ett biobesök eller kanske spara en liten slant. Även om jag sen får pengar jag har rätt till, så går ju en del av pengarna till en skuld hos fk pga. deras misstag. Otroligt bittert!!!

I juni 2008 lyckas jag få mig ett jobb och känner att nu löser sig allt.
Fk kundtjänst säger att jag skall söka sjukpenning då jag fortfarande är 50% sjukskriven och arbetar på resterande 50%. Dutti flicka som jag är så gör jag det och skickar in allt dom begär. Sen väntar jag på beslut och lite väl behövliga pengar.

Tji fick jag som trodde att dom kunde nått.
Ca. 4 veckor senare får jag ett avslag. Och när jag ringer och frågar varför och förklarar situationen, så säger dom "men då skall du ju söka aktivitetsersättning".
SAME SHIT DIFFERENT NAME enligt mig.
Får iaf nya papper som jag fyller i och skaffar nya intyg och sen skickar jag in alltihop (hunnit bli juli). 
Lååångsaaam process...för idag 17/2 2009 har jag fortfarande inte fått något beslut.

Iaf så ligger nuvarande irritation, frustration och galla i att jag blev arbetslös igen i årsskiftet pga. att företaget såldes. Uppmanades att söka sjukpenning, så jag gjorde hela processen igen. Fyllde i blanketter. Skaffade intyg. Skickade in.
KORS I TAKET!!! 
Efter knappt 14 dagar hade dom tagit beslut och betalat ut pengar.
Jag = överlycklig.

Men som en del kanske förstår, så var det inte slut där...för då skulle jag ju inte sitta här och skriva detta.

Efter ytterligar 14 dagar, så ringer dom och pratar med mig och säger att jag inte skall ha sjukpenning. Deras fel, men jag måste naturligtvis betala tillbaka pengarna. *morr* *spott* *fräs*

Hur skall jag betala tillbaka pengar när jag inte har några pengar???
Fk har inte tagit beslut för perioden juni-december, så där har jag fått leva på en halvtidslön och besparingar (slut nu).
Nu får jag inga pengar från fk. Och min akassa har inte tagit beslut än. Vet inte OM, NÄR eller HUR MYCKET jag kommer att få från någon instans alls?! *på gränsen till sammanbrott*

Alla säger gå till soc., men där får jag ingen hjälp heller. Deras svar är "prata med företagen som vill ha pengar och be att få skjuta upp räkningar eller dela upp dem. För du kommer ju få pengar så småning om" eller så "du kan få låna".

LÅNA LÅNA LÅNA.....

Jag vill INTE LÅNA och sen när jag få pengar ha en hel j-la hög skulder som skall betalas när jag väl får pengar. Jag vill inte ha nått lyx liv, men jag vill klara mig själv och stå på egna ben...betala räkningar, köpa mat, och kanske spara lite. Jag vill inte räkna varenda öre och inte kunna unna mig en tidning eller biobesök. Jag har ju för sjutton gubbar sagt upp både hemtelefon och tv för att spara lite slantar. Jag kan prioritera och leva snålt.

Det värsta är hur fk (soc.) hanterar sina sökande. Dom låter så opersonliga och snorkiga.

Allt jag känner är att dom tror sig sitta på en piedestal och se ner på oss sökande som kommer krypande. Det är inte av fri vilja vi kommer dit. Vi ligger redan ner och kryper dit för att få hjälp för att vi inte ser någon annan lösning. Då kan dom väl visa lite medkänsla?!
Men pga fuskare som under åratal "blåst" dem på pengar så har reglerna "tajtats" till, så vi ärliga människor har inte en chans. Vi som jobbat hel vårt liv och tagit allt som erbjudits för att försörja oss själva. Vi får ingen hjälp när vi väl behöver det. VI OM NÅGRA HAR BETALAT SKATT FÖR ATT DETTA SK. "SKYDDSNÄT" SKALL FINNAS!!!!

Men för att visa att jag inte är helt blåst, så kan jag ju säga att jag förstår att personalen på fk. (soc) är styrda av regler som regeringen (som jag oxå tycker är kass) beslutat om och dom kan inte bryta dessa även om dom ibland skulle vilja.. Dock så tycker jag att många skulle kunna behöva gå en "charmkurs" i bemötande. Och sen kanske ha kunnigare personal. För det känns inte särskillt förtroendeingivande att ringa till en kundtjänst eller handläggare och inse att man vet mer än dem.

Pilutta på fk!!!

 Igår vägrade sonen att somna. Vi började kl. 19.30 som vanligt, men han ville INTE sova.

Han studsade upp ur sängen och var oföskämt pigg.
Kl. 22 gick jag och la mig i hopp om att han skulle varva ner och somna med lite tryggt sällskap.
Men inte då...

Min förkylning gjorde sig påmind.
Hostade så jag tror halsen och lungorna skulle flyga ur mig.
Självklart gjorde det inte några under för min sons sovro.
Han, charmig som han är, skulle vara snäll och go med sin sjuka mamma och strök mig på ryggen varje gång jag hostade...precis som jag brukar göra med honom när han är sjuk och hostig.

Kl. 22.30  började vi ignorera honom.
Han fick ingen uppmärksamhet eller nått att äta.
Vi släckte ner överallt och sa inte ett ord till honom.
Låter grymt, men det är det inte.

Kl. 23 fattade han vinken och började krypa upp och lägga sig i soffan och i sängen.
Och tillslut.....
Success...han somnade på soffan.

JIPPI!!!!

Själv hade jag inte så tur och hostade på ett bra tag till.
Vet inte när jag slutade host eller när jag somnade.
Helt slut var jag iaf.

Sen var det slut där....

Nix pix.
kl. 6 vaknade det jobbiga lilla charmtrollet....
...och VÄGRADE somna om.

Jag är trött och på mega dåligt humör.
Det kalla vädret, mörkret och förkylningen gör inte saken bättre.
*suck*

Kl. 7.30 bär det av för att börja lämna barn på fritte och dagis.
Efter det skall jag hem och äta lite frukost.
Och sen.....
.....SOVA ..... SOVA ..... SOVA ....
..... och kanske besöka grannen