Nu är han här
Har blivit 4barns mamma nu.
26/7 kl 02.55 föddes han - 47 cm å 3355g.
När det började så gick det fort ;)
I ca 14 dagar hade jag förvärkar å slemproppen släppte i omgångar.
Tisdag å onsdag kände jag ingenting under dagen, men sen ...
Vid 20.20 onsdag kväll kom första värken och ca 30 minuter senare kom nästa.
21.06 slog jag igång värktimern som jag laddat hem till mobilen.
Då kom värkarna med ca 5 minuters mellanrum och var 40-90 sekunder långa.
För att kolla om det var förvärkar eller förlossningen som startat gjorde jag som jag blivit rekomenderad tidigare graviditet ... tog 2 alvedon och en varm dusch.
Det var riktiga värkar och strax före 23 beslutade jag mig för att vi skulle göra oss i ordning och fara till förlossningen. Och värkarna blev starkare/smärtsammare under bilresan.
Ganska precis kl 00 kopplades jag upp till apparaten i undersökningsrummet.
Dröjde inte många värkar innan jag krävde att få bedövning.
Sköterskan IngaLill kontrollerade mig och jag var 4cm öppen.
Fick komma in i en förlossningssal och byta om till den vita nattskjortan å sexiga (inte alls) nättrosor innan narkosläkaren kom och gav mig gudasänd epidural.
När epiduralen kickat in tog IngaLill hål på hinnorna och satta elektroderna på lillemans huvud där inne. Och konstaterade att jag var nu ca 7 cm öppen, för att sen mer eller mindre tvinga mig att gå på toa *fnys*
Efter toabesöket beslutade jag mig för att stå en stund. Bedövning eller inte ... sängarna är ju inte särskilt bekväma. Och då behövde jag gå på toa igen ... men det tyckte inte IngaLill ... fast jag fick som jag ville.
Toabesöket gick bra till en början, men sen kom en värk och det blev panik.
Vrålade till älsklingen att öppna dörren, slet upp trosorna å FÖRSÖKTE gå fort till rummet/sängen. Älsklingen öppnade två dörrar, ringde efter sköterskan å fick upp mig i sängen på typ 2 minuter. IngaLill kommer in å jag vrålar "HAN KOMMER NU !!!". Hon tar det lungt å tror att jag skojar, men när jag vrålar igen så skyndar hon på med handskar, upplyste älsklingen om att han fick lov att assistera eftersom hon inte skulle hinna kalla på någon fler personal, och drar ner nättrosorna ... å gissa vad ...
HUVUDET var ute å två krystningar senare var det klart.
Under förmiddagen läkarkoll å kl 11 var vi påväg hemåt.
Väntan & Längtan
Tiden släpar sig fram å inget händer ...
För mycket nu ...
Allt känns för mycket nu.
Studier, hus, barn, husdjur, socialliv, hushållsarbete, osv, etc, mm...
Studier, hus, barn, husdjur, socialliv, hushållsarbete, osv, etc, mm...
Gissningsvis beror det på den tjocka magen och bristen på ork och energi.
Några veckor till och sen kan jag förhoppningsvis sakta men säkert skapa nya rutiner blandade med dom gamla =)
